Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
På Folktandvårdens webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.
Här har vi samlat de vanligaste frågorna om barns tänder och munhälsa.
Det finns flera teorier om varför de första tänderna kallas mjölktänder. Troligen beror det på att tänderna kommer under den tid som man ammar sitt barn och för att de är vitare i färgen än de permanenta tänderna. Sammanlagt får barnet 20 mjölktänder.
Vanligtvis får barnet inte några större besvär, men det kan klia i munnen och de dreglar ofta lite mer när tänderna bryter fram. Det händer också att tandköttet blir irriterat, rött och lite svullet. Det kan därför vara behagligt för barnet med lätt massage av tandköttet, exempelvis med en mjuk bitring eller att föräldern försiktigt gnuggar tandköttet med en mjuk tandborste.
När ditt barn får sin första tand är det dags att vänja barnet vid tandborsten och fluoridtandkräm på ett lekfullt sätt. Vänj barnet vid att borsta morgon och kväll. Ta för vana att barnet somnar med rena tänder.
Ja. Börja med en mild barntandkräm, som innehåller fluorid, när första tanden kommer. Ta bara en liten klick fluoridtandkräm på borsten – stor som barnets lillfingernagel. Från två års ålder upp till 6 år, tandkräm som en ärtas storlek. Borsta barnets tänder med fluoridtandkräm morgon och kväll.
Ja, fluorid i lagom mängd ger ett mycket gott skydd mot karies. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fluorid är helt avgörande för att tandhälsan har förbättrats i Sverige och andra industrialiserade länder. Följ alltid rekommendationer när det gäller mängden tandkräm och andra fluoridprodukter.
Har du en egen brunn kan du få hjälp med ett kostnadsfritt prov av dricksvattnet för att ta reda på fluoridhalten. Om tänderna får för mycket fluorid via dricksvattnet under den tid de bildas (0-6 år) kan det bli en störning i tandemaljen. Denna förändring visar sig oftast som vita fläckar, dental fluoros och är ovanlig i Sverige. Vänd dig till din närmaste Folktandvårdsklinik eller barnhälsovård för hjälp med provtagning.
Karies (hål i tänderna) är resultatet av att vissa bakterier kan omvandla socker i det vi äter till syra som fräter på tänderna. Mjölktänder är extra känsliga för karies eftersom de har ett tunt lager emalj. Mellan varje måltid behöver både mjölktänder och permanenta tänder därför ett par timmars vila från mat och dryck.
Karies (hål i tänderna) kan göra att barnet får tandvärk och infektioner som kan leda till att barnet äter och sover sämre. Mjölktänderna ska också hålla platsen tills de permanenta tänderna kommer. Friska mjölktänder ger ditt barn goda möjligheter att bibehålla en god munhälsa senare i livet.
Försök att undvika godis och andra sötsaker så länge det går. Därefter kan barnet äta godis en gång i veckan – lördagsgodis.
Vänj ditt barn vid att dricka vatten. Söta drycker orsakar karies (hål i tänderna) ha därför bara vatten eller osockrad välling i nappflaskan. Vanligt vatten, den bästa törstsläckaren, går alltid bra att dricka.
Små barn har ofta ett sugbehov. Det är bra om barnet inte suger på tumme eller napp för länge upp i förskoleåldern eftersom bettet kan påverkas.
Om barnet slår i tänderna, ta kontakt med oss på Folktandvården. Om en mjölktand slås ut – försök inte sätta tillbaka den. Då kan det bli skador på den permanenta tanden. Läs mer på 1177 Vårdguidens webbplats.
