GAPA - Samskapande av ny arbetsmodell för sköra äldre personers munhälsa
För äldre personer med hemtjänst är god hälsa inte en självklarhet, och särskilt munhälsan riskerar att hamna i skymundan. För att möta dessa utmaningar krävs en samskapande samverkan mellan kommuner och tandvård – där varje aktör bidrar med sin kunskap och sina perspektiv. Detta är intentionen med forsknings- och innovationsprojektet GAPA.
Inom GAPA-projektet pågår ett gemensamt arbete för att utveckla ett arbetssätt som stärker samarbetet kring uppsökande munhälsobedömningar och användningen av munvårdskort – ett centralt verktyg för kommunikationen mellan äldre personer, tandvård och omvårdnadspersonal.
Varje år genomförs cirka 12 000 munhälsobedömningar i hemmen i Västra Götaland, riktade till sköra äldre och personer med insatser enligt LSS. Genom att testa en ny arbetsmodell som bygger på lärande och genom att samskapa en gemensam digital plattform, anpassad för olika yrkesgrupper och behov, hoppas projektet bidra till en mer sammanhållen och personcentrerad vårdprocess – där munhälsa integreras som en självklar del av omsorgen.
Nationella riktlinjer för tandvård säger att det är viktigt att finna preventiva och hälsofrämjande munhälsostrategier gällande sköra äldre personer. Precis där tar GAPA-projektet sitt avstamp och projektledare Jessica Persson Kylén menar att det är viktigt att dessa strategier utformas och tas fram tillsammans med slutanvändarna.
–Samskapande möjliggör att vi kan fånga upp en mångfald av perspektiv på komplexa frågeställningar. Det kan till exempel handla om vårdprocesser som sträcker sig över flera organisationer som rör multisjuka patienter. Det blir många perspektiv och mycket att ta hänsyn till, säger projektledaren och tandhygienisten Jessica Persson Kylén.
Munhälsa kräver samverkan
GAPA-projektet innebär samverkan mellan personal i den kommunala omsorgen, Folktandvården och vårdtagarna. De äldre personernas insats är mycket viktig för Jessica Persson Kylén, som menar att det är i mötet mellan slutanvändarna och vårdpersonalen som många innovativa lösningar kan lösas.
Jessica driver projektet tillsammans med representanter från flertalet organisationer såsom Sara Björns (Folktandvården), Catharina Hägglin (Folktandvårdens centrum för äldretandvård), Helle Wijk (Göteborgs universitet och Chalmers), Sven Persson Kylén (FoU, Västra Götalandsregionen), Ulrika Lindmark (Karlstads universitet) och Carina Fjällman (Högskolan Väst, Melleruds kommun). Projektet har därtill stort stöd av Innovationsplattformen.
Projektets mål är att utveckla en personcentrerad, teambaserad vårdmodell för att förbättra munhälsa hos personer som får vård i hemmet, genom samverkan mellan vårdtagare, tandvård och kommunal omsorg. Folktandvårdens uppsökande verksamhet, som Kerstin Karlén leder, har en mycket viktig del i arbetet.
Tandhygienisterna Sofia Torstensson och Elisabeth Söder är sedan 1 april 2025 i gång som koordinatorer i projektet, och ytterligare fyra koordinatorer planeras anställas till hösten.
Utveckla digital plattform som stöd
Under hösten 2025 genomförs tester av arbetsmodellen som utvärderas i regelbundna cykler. Många av dessa tester kommer att ske i kommunal verksamhet. Det kan ses som ett genrep inför ett större test våren 2026 där arbetsmodellen och den digitala plattformen kommer testas i större skala. Hälsoekonomi, munhälsorelaterad livskvalitet och personcentrerad vård ska utvärderas.
–Det finns idag en risk för att munhälsoperspektivet förloras för personer med komplexa vårdbehov. Kunskap och rutiner kan saknas i den kommunala omsorgen när det gäller munhälsa och samverkan kring den här viktiga frågan behöver stärkas, tycker Jessica Kylén Persson.
–Den digitala plattformen ska fungera som ett verktyg för att koordinera och kunna följa munhälsa hos de som får vård i hemmet. Den ska även verka som en hub och integrera information i flera olika organisationer. Det är en utmaning, men vi tror att det går.
Att vård och stöd inte kan se likadant ut för alla är den självklara utgångspunkten för de parter som samskapar i GAPA.
–Olika personer vill ha olika information efter en munhälsobedömning. Till exempel att få stöd med daglig munvård, bokning av färdtjänst och tid till tandvården eller att skapa en kontaktväg till sjuksköterskan i hemsjukvård för tandhygienisten, om det är någon äldre person som tappat sin tidigare regelbundna tandvårdskontakt, säger Jessica.
Samverkan och långsiktig hållbarhet
Projektet bygger på samverkan mellan Folktandvården Västra Götaland, Karlstads universitet, Göteborgs universitet FoUII VGR, samt kommunerna i Västra Götaland. I dagsläget sker dialog med ett 15-tal kommuner om deltagande i större test av arbetsmodellen och den digitala plattformen.
Projekttid
2025-01-01–2027-12-31
Medverkande
- Ulrika Lindmark, professor, Karlstads universitet
- Catharina Hägglin, docent, Göteborgs universitet
- Henrik Imberg, PhD, Göteborgs universitet
- Sven Persson Kylén, PhD, Västra Götalandsregionen
- Helle Wijk, professor, Göteborgs universitet
- Jessica Persson Kylén tandhygienist, PhD, Folktandvården Västra Götaland
- Sara Björns, tandhygienist, Folktandvården Västra Götaland, doktorand vid Göteborgs universitet
- Carina Fjällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Melleruds kommun, doktorand Högskolan Väst
- Elisabeth Söder, tandhygienist, forskningskoordinator, Folktandvården Västra Götaland
- Sofia Torstensson, tandhygienist, forskningskoordinator, Folktandvården Västra Götaland
- Ann-Christine Baar, äldre-representant, ledamot i styrelsen för SPF